Enligt en variant av folksagan kring skivan insisterade Fiona på att namnet Tidal delvis togs på grund av dess fonetiska närhet till det roliga tomrummet i ”Title”. Men med tanke på den vilda kraften hos det som hade kommit ut ur henne måste hon ha vetat att denna magnetism behövde ett ordentligt namn. Vilken urkraft är mer passande att övervaka en så magnifik utvädring av sår än tidvattnet? Ingenting är riktigt fast på Tidal ändå, och trots vildheten är det alltid ett fridfullt album, som vågskvalp. Den hypnotiska dragningen av dessa toppar och dalar gör Tidal ännu enklare att sjunka in i; det är ett album som växer och rasar på en instinktiv nivå. Det förblir en av de mest betydande konstnärliga destillationerna av kvinnlig trauma på grund av hur hon hanterar sin smärta och förvandlar den till en stillsam källa av kraft.
Läs våra nya Liner Notes för Tidal här.
Om hur media - och fans - uppfattade Fiona under hennes karriär, och berättelsen om den "svåra" kvinnan kring henne. Läs mer här.
Vi går igenom allt du behöver veta om vår återutgåva av Tidal. Läs här.
Om fenomenet med folk som skaffar Fiona-texttatueringar. Läs mer här.
Vi publicerade ett kort retrospektivt essä när Tidal fyllde 20 år förra året. Läs den här.